Höstpromenad med Systrami. Det var dags att ta igen så mycket saker vi har missat i varandras liv. Detta då vi varit för upptagna med verkligheten för att kunna boka in sagor. Upp till en utkiksplats över hela Borås bar det av det. Utsikten var vacker. Nästan gråtfärdigt vacker. Dit upp bara ska jag med Oliver någon gång.
Systrami och jag låg och tittade på hur solnedgång blev stjärnklar-himmel natt. Det var nog ett tillfälle då jag aldrig känt mig nöjdare med min tillvaro. Precis som den var.
Att förstå Systers liv lite bättre känns skönt.
"you should know i need you"
måndag 6 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej igen!
Med er två menar jag förstås du och Esse, kallas hon va?, jag blir alltid så osäker på det. Ni med glasögonen och energin=).
Skicka en kommentar