Poeter övertog Norrköping

Det har varit en sjuhelvetes 4 dagar. Ordkrig -08 har verkligen varit värt det. Och nu har jag äntligen fått tid till att tänka lite och skaffa mig lite mål till nästa år. Inte bara inom poesi, utan jag själv som människa och person. Det känns bra.

Från 16 poeter i induviduella grundomgångarna till 7 finalister.

Moa, Josef, Henrik, Vilska, Carin, Stubbe, Amanda.

Jag skulle ljuga om jag sa att det inte var en fantastisk och jämn tävling. Också om jag sa att det inte var rätt poeter som gick till finalen. Men slutgiltliga duell finalen gick mellan Henrik och Amanda.

Vinnare: Henrik Berggren

Det var han värd. Verkligen. Hela helgen har handlat om inte bara en tävling utan också gemenskap. Poeter lämnar inte andra poeter utanför. Varför skulle dem? I mina öron låter det bara som en korkad idé. Typ:

"Hey, titta på honom, han sitter där borta helt själv, men titta inte då, då kanske han tror att han får sitta med oss då, fy, nej, rätt åt honom."

Glad att det faktiskt inte händer sådant inom våra kretsar. Om man nu faktiskt kan kalla det så utan att det ska låta som någon slags sekt. För det är vi verkligen inte.

Och mitt lillfinger har numera svullnat upp. Det gör ont. Hemskt ont. Plus att jag borde plugga. Observera att jag skrev borde. För jag har inte ens lyckats öppna böckerna än.