Fair Fest

FAIR FEST
Nu kommer det ett inlägg om lördagens händelser. Ett himla tjat om vilka band jag såg och nuddade och habbla habbla tjat.
Band jag såg; Kid Down, Bella Boop & The Robbers, Chemical Vocation, Outrageous, Loving Chokes, Union Square, Herbrightskies, Mannen från Uncle, Shiloh, Lasse Lindh, Blackbush, Fearmydear, Marionette, Lillasyster och Early To Bed.
Jag kan med säkerhet säga att mina stämband är lite förstörde så det blir en himla massa tedrickande för mig dem här dagarna framöver, jag har träningsvärk i mina vader från allt hoppande, jag har rivsår och blåmärken vilket är ett resultat av moshskador och jag har också en väldigt stel nacke från all headbanging jag höll på med. Men jag måste bara säga en sak;
Det var så värt det!

Nu kommer det mer tjat. Stå ut med mig, snälla.
Bella Boop & The Robbers sågs först och det var uppladdning inför allting annat. Jag och Amanda ( metalheadsen fer sure ) dansade ganska oseriöst, precis som i våran video, och bara allmänt hade kul. Wille och Hannah ( emocrew ) hakade också på våran catchiga dans och där stod vi, 4 stycken svartkläda och svartsminkade människor, och dansade det oseriösaste vi kunde.
Drog till Kid Down efter det var slut och det var väl inte så himla mycket drag det. Blev ganska besviken men dem var bra live. Satt ner och såg Chemical Vocation för jag kände inte för att ta ut mig redan inne på andra timmen med 12 timmar kvar.
Det bar av till Outrageous, som jag och Amanda lovade att stå längst fram på, och vi bara skrek som små galningar. Dem kände igen oss från våran video och ville ha kramar i massor. Det var på det hela störtskönt. Pratade massor med dem mellan pauser och så vidare. Fick även deras autografer som nu hänger stolt på min vägg och jag har en tshirt med dem också.
Loving Chokes var jätte söta och helt underbara. Fick pratat lite med dem också. Sköna pojkar dem dära.
Union Square var ett jäkla drag och jag lyckades hamna i en moshpit tillsammans med några ganska långa pojkar samt Wille, Amanda och några nya moshmates. Trummisen var så het att jag hade kunnat hångla upp honom där han satt.
Herbrightskies var oförglömliga.
Shiloh var nog det sötaste lilla bandet jag har sett. Deras musik gjorde mig så himla lugn. Hannah stod nämligen bakom mig och höll om mig och jag, i min tur, höll om hennes armar med en hand och höll Wille i handen med den andra. Så stod vi och gungade i takt till musiken. Jag var tvungen att gå och kissa sen efter dem spelat klart. Då träffade jag dem och var tvungen att säga att dem var jätte bra. Först skakade jag hand med dem och talade om för dem att jag blev nästan lite tårögd av deras musik och så, sen ville jag ha en kram och det fick jag och nu minns dem mig! Fick dem på msn där dem skickade över låtar och dem minns mig som " den korta och kramglada tjejen Erika ", det är status det!
Mannen från Uncle var max röj och jag lyckades till och med bli utpött från moshpiten, landade på höften som kändes som om den krossades, blev hjälpt upp av Wille och rakt in i moshen igen. Jag behöver inte påpeka att jag är galen va?
Lasse Lindh var lugnande innan det skulle moshas igen.Blackbush var det också en jävlans mosh på. Fearmydear var bra men jag ville vara lite lugn innan Marionette spelade.
Och när Marionette spelade så kan jag säga att jag dog. Lyckades få tag i sångarens hand ungefär ett 10 tal gånger och han kom så nära mig, tittade mig in i ögonen och vi båda sjöng i samma mick. Jag kan bara säga att jag nästan svimmade. Och basisten kollade mig in i ögonen och kom så nära mig att jag trodde att han skulle pussa på mig. Keyboardisten flörtade också med mig och han var sjukt snygg.
Lillasyster var drag och jag stod och hoppade sönder tillsammans med Wille.
Early To Bed var bra men jag var ganska död vid det laget och på Neverstore somnade jag i Willes knä med Hannahs arm runt mig.

Behöver jag säga att den dagen var bland de bästa i hela mitt liv eller förstår ni det ändå?