Glappande käftar ska hållas stängda

Oaktiva Erika kryper äntligen fram igen. Det har varit för fint väder för att slösas bort på att sitta inomhus och försöker påverka eller återberätta saker igenom en blogg. Eller vad säger ni? Men jag har verkligen fått tid till att tänka på flertal saker.

1. Jag är glad för att Sverige äntligen dragit en lyckolott i vädret
2. Kulturveckan på Bäckäng kom och gick och var helt underbar
3. Jag har ett nudelpaket kvar som ligger och väntar på mig

Men sen kom jag att tänka på lite sämre saker också.

1. Jag vill åka till Oliver
2. Igår var det tre månader sen Sophie dog ( nagijala Sophie, nagijala )
3. Jag vill vara en duktig bloggare och poet

Men jag sitter och arbetar förfullt på några texter som jag ska ta mig mod till att faktiskt lägga upp här på bloggen. Jag är väl rädd för att kritiken ska tas för hårt, trots att jag egentligen inte bryr mig om det. Folk får väl tycka som dem vill. Däremot kanske dem ska tänka på;
- YTTRANDEFRIHETEN -
Den har nog glömts bort. För det var ganska roligt idag på bussen. Några "brats" (nej, jag är inte fördomsfull ut, jag bara förklarar hela stuket på deras "stil") satt på samma buss som mig, Johanna och Nora. Dem tittade åt vårat håll, lite fult och inte så fullt diskreta, vände sig mot varandra, tittade på oss igen och sen började skratta. Busshållspltasen närmade sig och då de inte visste att vi faktiskt också skulle av skrek de; "EMOHOROR", efter oss.
Jag började skratta. Det hela bara var så patetiskt skrattretandes. Deras miner var helt oslagbara när vi sedan klev av, precis bakom dem. Nej, jag brukar inte kaxa upp mig och nej, jag tar verkligen inte åt mig men jag kände mig tvungen att komma med en comeback. Det blev något i stuk med;
"Ja, och nu följer dessa emohoror efter er".
Den gick raka vägen hem. Även om man är urdålig på att läsa av en annans människas reaktioner, hade man nog fattat vad de tänkte. De önskade nog att de hållt sin glappkäft stängd.

Så folk, tänk på yttrandefriheten.
Eller något.