I'm not the boy that I used to be

Han står mitt i staden.
"I´m not the boy that I used to be"
Det är mörkt och kallt. Några ytterst få människor passerar och slänger sina blickar på honom. Det är en mörk årstid och det märks hur rädda folk är för att vara ute sent om kvällarna. Han blåser ut kall ånga ur sin mun. Han låtsas-röker, för det är mycket tuffare än att röka på riktigt. Ett skratt frigör sig från hans mun. Ljudet klingar så annorlunda i hans öron. Han har inte skrattat på länge.
"This town kills you when you are young"
Han blickar uppåt, ser hur fåglar flyr söderut. Han vill också kunna fly söderut. Ifrån denna, och alla andra för den delen, storstad. Allt hat han känner inombords gentemot denna stad vill han kunna fly ifrån. Han har nämligen en förkärlek för förorter. Det spelar ingen roll vilka bokstäver eller vilket namn de bär. Bara det är en förort som tar honom ifrån storstan. Som rensar honom från allt hat och allt stort. Där han kan få vara liten igen.
"I´ve got nothing to wait for, where is life in this town?"
Tankarna far omkring. Ljusen i stolparna tänds precis vid bänken han sitter på och alla bänkar jämte honom på bägge sidorna. Tystnaden är total nu. Det är ingen som går förbi längre. Det enda som hörs är fåglarna. Fåglarna och hans tugna andetag. Till slut reser han sig upp och börjar springa. Vart som helst, bara det är bort. Vinden rycker tag i hans hår och sliter det bruna håret åt alla olika håll, som om det försökte slita upp det från sina rötter. Han får blodsmak i munnen nästan direkt och han tänker: Det är inte långt kvar till nästa stolpe, jag stannar efter nästa stolpe.

3 450 stolpar senare kollapsar han. Han blöder från de blåsor som både hunnit bildas, fyllas och spräckas på hans fötter. Även ifrån munnen rinner en smal rännil av blod. Inuti har hans lungor har spruckit och hans hjärtat överpumpat sig själv. En sista blick kastar han bort mot stolparna och han tänker, en sista gång: Det är inte långt kvar till nästa stolpe, jag stannar efter nästa stolpe.
Sen sluter han ögonen och håller andan.